maine coon kattens hälsa

Maine Coon katten är inte sjukare eller friskare än någon annan av våra männsiko-skapade raser.  Den har däremot ökat oerhört i popularitet de senaste åren vilket vi sett i tidigare "mode raser" kan skapa problematik, då oseriösa uppfödare som annars sållats bort ändå har en marknad.


När du köper en Maine Coon, se då till att vara medveten om vilken hälsoproblematik som faktiskt finns. 


HCM


Hcm är en hjärtsjukdom som finns i alla kattraser. Den fungerar på det sättet att kammarväggen förtjockas onormalt och under tid vilket leder till att hjärtat får svårare och svårare att pumpa vidare blodet, blod rinner tillbaka ner i kammaren igen. Det i sin tur leder till en försämrad cirkulation och att även vatten tillsut samlas i lungorna på katten, vilket är det man som regel gör att man tillslut måste avliva sin katt. Mediciner finns som kan bromsa förloppet något, men något botemedel finns inte.


Maine Coon hade en del problem tidigare med unga katter innan året som dog knall fall. En såkallad aggressiv och snabbutvecklande form av Hcm.  Det är en minst sagt chockartad upplevelse för kattens ägare. 

Man har lyckats identifiera ett hcm anlag hos Maine Coon ; Hcm1 . Detta anlag i dubbel upplaga innebär att katten löper stor risk att utveckla sjukdomen. Även i enkel upplaga har man sett en ökad risk. Uppfödare har därför arbetat selektivt för att nuförtiden enbart använda avelskatter som är helt fria från anlaget i avel. Det finns dock fler oupptäckta anlag som leder till att en katt blir sjuk i Hcm. 

Här läggs stor vikt vid att vi som uppfödare regelbundet scannar hjärtat hos våra avelskatter , detta av en specialist som är godkänd av hälsoprogrammet. 

Med fördel scannas katten så nära inpå parning som möjligt och sedan uppföljande vid 2 , 3 och 5 års ålder.  Detta för att så snabbt som möjligt kunna fånga upp eventuell problematik. 


                      hd

Höftledsdysplasi är en smärtsam upplevelse för en katt och kan innebära lidande under många, många år. 

Maine Coonen är en stor kattras och mycket fokus över rasen har legat på att det ska vara så stort som möjligt. Med ett sådant fokus dyker problem upp.

Ju större - desto tyngre. 

Hd kan se ut på lite olika sätt. Katten kan ha grunda skålar, felformade höftledskulor , höftledskulor som inte ligger på plats i skålen - ofta föreligger en kombination av dessa vilket gör att kattens höfter inte kan bära upp dess tyngd på korrekt sätt och det i sin tur leder till smärta som katten märker av speciellt vid hopp. Katten parerar som regel detta genom att helt sonika sluta hoppa och bli betydligt mer stilla än normalt. 

Man kan ge en katt med hd smärtstillande och antiinflammatoriskt, det finns även sådant som grönläppad mussla som ska ha god effekt vid ledproblematik. Det finns även vissa operativa ingrepp som kan göras. 

Men det allra viktigaste är att vi som uppfödare tar vårat ansvar och ser till att minimera risken för att hd uppkommer på katterna. Det gör vi genom att hd röntga alla våra avelskatter innan de används i avel för att se att höfterna ser bra ut. 

Själv röntgar jag inom hälsoprogrammet som har ett offentligt register och alla resultat på mina katter går att se i deras databas. Jag avlar katterna utifrån de resultat de får. Hd grad 1 paras enbart med katter som har normala resultat.

Hd grad 2 och 3 tas ur avel. 

Man har i hälsoprogrammets statisktik sett att avel utifrån de premisserna leder till att risken för hd grad 2 och 3 på avkomma minskar rejält generation för generation. 

inavel

Här kommer en lite trixigare del för dig som köpare. 

Kontroller på hjärta och höfter kan du enkelt få till dig resultat

(eller uteblivna sådana ) från uppfödaren ifråga. Men hur ska man resonera kring inavel? Dessa kattraser är människo-skapta , det innebär att en viss inavel alltid kommer existera. En uppfödare bör dock alltid sträva efter att hålla så låg inavel som möjligt i sina avkommor . Varför ?

Jo med inavel dyker inte sällan immunförsvarsproblematik upp. Katterna blir känsligare och reagerar kraftigare på saker som deras immunförsvar borde kunna fixa i normala fall. Vanligt ses allergier, hudproblematik, mag-tarm problematik, ögon- öronproblemati etc. Ofta inget livshotande men skapar bekymmer för katten och dess ägare. Inom aveln syns fertilitetsproblematik (extremt tidiga intenisva löp, problem att få honkatt dräktig, livmoderinflammationer etc ), samt problem under dräktighet

( för tidiga födslar, födsel som ej kommer igång naturligt etc). Stora kullar och små kullar är också något man kan se som reslutat av en högre inavel. 

I Maine Coon så finns , förutom den "vanliga" inaveln en sk flaskhals, det handlar om 17 helsyskon som föddes i början av 80 - talet och som kom att utgöra en stor del av den ras vi har idag. Mer information om dessa finns under fliken kloner. 


Personligen arbetar jag för att ha så låg inavelsprocent på katterna som möjligt. Gärna 0 på så mycket som 7 generationer. Har jag inavelsprocent inom 7 generationer vill jag alltid kolla upp vilka individer som dubblas innan jag tar ett avgörande. 

En katt med hög andel kloner ( högklonad ) ligger som regel på en total inavlesprocent runt 15. 

Jag arbetar just nu med kombinationer där den totala inaveln hamnar på mellan

7-9 % , och målet är att fortsätta sänka den siffran.

Det kan jag aldrig göra utan att även aktivt arbeta med att sänka andelen kloner i mina katter. Det är ett roligt, givande och långsiktigt avelsarbete.